När man inte tycker om sig själv.
Allt är för bra nu.
Jag vet.
Nu.

Hösten har välkomnat oss med regn. Att bo ensam tar en tid att vänja sig vid. Har åtminstone fått upp ett nytt matbord, och införskaffat en ny tv samt internet. M.a.o är jag numera luspank. "Den 25:e smäller det". Haha. 
Nä mycket nytt och smålustigheter händer i livet. Jag kan faktiskt inte påstå att jag ångrar mig. Vilket är hemskt. Kanske kommer senare. Tänk om jag aldrig gör det? Vill jag det? Herregud vilken flumkväll. 

Måste börja komma i bättre form. Aldrig varit i så här dålig fysisk form. Eller jo det har jag väl, men länge sedan. Underbart att jag får träna gratis i skolan. Ska börja utnyttjas när säsongen börjar ta slut. 
Konstigt men bra. 

Ja. Helt plötsligt vände jag upp och ner på hela min tillvaro. Jag är för första gången på nästan fem år helt ensam. Bor ensam. Har ingen som jag bör ta hänsyn till när jag planerar min fritid. Ett val jag gjorde själv. Ett val jag vet är rätt. Det går däremot inte att frånkomma att det är oerhört ovant. Känslomässigt rätt. Utvecklingsmässigt rätt. Aldrig känt mig så egoistisk och elak men samtidigt så nöjd. Det låter hemskt, elakt, skamligt att säga men ärligt. 
Att något så fel kan vara så rätt. 

Har jag blivit galen eller bara tagit lite förnuft till fånga. För första gången på länge är inte min framtid utstadgad. Det enda stadiga jag har kvar i tillvaron är skolan. Skolan som dragit igång på riktigt igen. Känns som det var igår jag gick ut gymnasiet. Så är inte fallet. 
Nu ska jag bygga ihop ett bord. 

Wish me luck.

Jobbat på fotbollsläger hela veckan. Slutade idag. Helt slut. Barn är härliga men i lagoma mängder. Om sex dagar är det upprop för mig på Södertörn. Läskigt. Tänk om jag inte tycker det är kul? Det är nog det värsta som skulle kunna hända. 

Ikväll är det familjemiddag. Pojkvännens föräldrar med respektive och mina föräldrar och lillebror ska grilla och käka middag. Sist det gjordes var ganska exakt ett år sedan. Kul men lite nervöst ändå. Även fast vi varit tillsammans i snart fem år. Sån jävla mensvärk så får hoppas det går över snarast annars blir kvällen trög.

I helgen blir det kanske, thaiboxningsgala och fotbollsmatch i Örebro. Missar DIF som vanligt. Trist. 

Inget mer och säga nu. 

Ja. Jag har tågluffat i nästan en månad. En vecka spenderades i Schweiz. Vi hade det så sjukligt bra. Det är nästan så man blir deprimerad när man kommer hem och det inte är full fart varje dag. Träffat så mycket människor. Har gjort så mycket konstigt, roligt, sjukt, underbart. Vår resplan ändrades något. 

Bern --> Milano --> Verona --> Venedig --> Villach --> Zagreb --> Split --> Hvar --> Split --> Zagreb --> München --> Zürich --> Bern. 4/7-23/7 --> Sverige 30/7

Går inte ens att skriva allt som hände under resans gång. Det skulle förstöra. 
I Kroatien fick jag veta att jag var reserv till Sports Management. Igår fick jag veta att jag blivit antagen. Nu ska jag börja plugga igen alltså. Om inget ytterst oväntat händer. Upprop 22/8. Läskigt. 

Nu sitter jag i min relativt städade lägenhet. Kaos i garderoben och hyllorna sitter fel och är omålade fortfarande. Spacklingen är inte heller färdig. Tar aldrig riktigt tag i något. Gör allt lite halvhjärtat. Åtminstone sånt som inte handlar om att prestera. Förändringens tider är verkligen nu. Men jag antar så är väl hela ungdomen. Ja idag har jag bara exakt 4 månader kvar som ungdom. Sen ska jag vara vuxen. Hur man nu blir det. Kanske inte genom att sitta hemma en hel dag och inte göra någonting. Eller att festa hela nätterna i veckor i sträck. 

Jag ska bota min cykelångest. Måste köpa en cykel. Har fan inte råd med ett jävla SL-kort. Får förhoppningsvis lön på fredag iofs. 

Försöker återuppta skrivlusten så där lagom till skolstart. Går så där. Osammanhängande tankar. Borde gå ut och träna. Formen är inte på topp direkt. Får se vad som händer.

Just nu känns allt märkligt. Tillvaron både psykiskt och fysiskt. Min kropp smärtar utan att ha utsatts för något. Känns som något är fel. Jag som ska tågluffa i tre veckor. Lyckat med en fot som känns fel. Sjukdom. Sitter i kroppen och hindrar mig från träning. Gissar på att jag inte får i mig tillräckligt med protein. Svårt. Jobba 9 ½ timme imorgon kankse inte är optimalt. Men så är det. 

Märkligt.

Dryga 1 ½ månad som sambo har nu snabbt rullat förbi. Vi har fått ordning på det mesta. Spacklat igen lite hål i väggarna, möblerat, dragit tv-sladdar längs listerna etc. Har även hunnit med en storstädning. Nu är det även sommar, och det känns trots att man inte längre har sommarlov. Dagarna flyter snabbare och veckodagarna smälter samman. Om 2 veckor är det dags för tågluff med Gaby. Länderna vi valt är - Italien, Österrike, Kroatien och Slovenien. Drygt 3 dagar på varje ställe sen är det flera destinationer i alla länderna utom Slovenien. Kändes roligare att dra oss österut istället för den klassiska tågluffen längs med riverieran. Sen blir det drygt en vecka i Schweiz också. Ett måste. 

Skulle egentligen inte jobbat alls denna veckan men min chef blev sjuk så fått jobba tre dagar. Lite oväntade välkomna pengar inför semestern. Börjar 06 imorgon och sedan barnvakt hela dagen/kvällen. Sen är det dags för midsommarfirande på fredag. Fest

Flyttar om 4 dagar. Crazy. Känns inte som det är så nära. Flyttkartongerna är inköpta men inte fyllda. Ska påbörjas idag eller imorgon. Sökt till universitet, deklarerat vad mer för vuxenpoäng kan kammas hem denna månaden? Min pojke har börjat sitt sex månader långa jobb i Boden efter avslutad GMU. Blir tomt och lite ensamt hemma i nya lägenheten...